Apelsinskal på billack – orsak och hur det slipas bort

Vad apelsinskal på billack är och hur det uppstår

Apelsinskal är en fin, knottrig struktur i det översta lackskiktet som gör att ytan liknar skalet på en apelsin. Strukturen sitter i klarlacken, alltså det yttersta genomskinliga skiktet som ligger ovanpå baslacken och ger glansen. Toppar och dalar i skiktet är oftast bara några hundradels millimeter höga, men de bryter ljuset så att spegelbilden blir vågig.

Effekten syns tydligast på stora plana ytor som motorhuv, tak och dörrar, särskilt i skarpt motljus eller under lysrör. På rundade partier och kanter är den svårare att se. En viss struktur finns i princip på all fabrikslack, eftersom biltillverkarna prioriterar snabb torkning framför spegelblank yta.

Skillnaden mot en efterlackering handlar om hur mycket strukturen framträder och hur den upplevs på nära håll. För att förstå fenomenet hjälper det att se lacken som flera vätskeskikt som ska flyta ihop innan de stelnar. När klarlacken lägger sig som små droppar behöver de smälta samman till en jämn film.

Hinner de inte det innan lacken börjar gela fryser mönstret av droppar fast i ytan. Då sitter apelsinskalet kvar även efter att lacken härdat. Du känner ofta strukturen med fingertopparna innan du ser den, som en svag strävhet över en till synes blank yta.

Begreppet används både om lätt struktur som knappt märks och om grov struktur som syns på flera meters håll. Graden avgör om ytan behöver efterbehandlas eller kan lämnas som den är. Ett svagt apelsinskal räknas ofta som normalt och stör inte helhetsintrycket.

Grov struktur däremot drar till sig blicken och gör att ytan ser oslipad ut. Hos JP Lackering i Jordbro bedöms den släta finishen som en del av arbetet, och kunden hålls informerad under arbetets gång. Resten av genomgången tar upp hur strukturen bildas, vad som styr den och hur en lackerare arbetar bort den.

Så bildas strukturen när lacken sprutas på

Apelsinskal bildas i det korta tidsfönstret mellan att lacken lämnar pistolen och att den stelnar. En spruta finfördelar lacken till tusentals droppar som landar på plåten och ska smälta ihop till en spegelblank film. Flytförmågan styrs av hur tunn lacken är, hur varm ytan är och hur mycket förtunning eller härdare som blandats i.

Är lacken för trögflytande stannar dropparna kvar som små kullar. En lackerare påverkar detta genom pistolens inställning, avståndet till ytan och antalet skikt. Ett vanligt arbetssätt är att lägga klarlacken i två våta skikt med en kort avdunstningspaus emellan.

Då hinner lösningsmedlet gå ur mellan varven innan nästa skikt läggs. För nära pistol ger torr sprutbild och tydlig struktur, för långt avstånd ger dammig yta som också blir sträv. Temperaturen i lokalen spelar in eftersom värme snabbar på gelningen och kortar ner flyttiden.

Därför lackeras bilar i uppvärmd box där både luft och plåt håller jämn temperatur. Luftfuktighet och drag påverkar hur snabbt ytan sätter sig. När skikten har lagts följer en härdningsfas där klarlacken går från klibbig till hård.

Under den tiden går strukturen inte längre att ändra, så flytet måste vara rätt redan när lacken läggs. Efter härdning bedöms ytan i ljus från flera vinklar för att se om strukturen är jämn eller behöver arbetas ned. En jämn, fin struktur går att polera blank medan grov struktur kräver slipning först. Sprutmönstret läggs ofta korsvis, först i en riktning och sedan vinkelrätt, för att täcka jämnt.

Varje drag överlappar det föregående med ungefär hälften så att inga ränder syns. Hos JP Lackering sker hela detta moment inomhus i verkstaden i Jordbro, vilket ger kontroll över temperatur och dammnivå. Nästa avsnitt går igenom vilka faktorer som avgör hur grov ytan blir.

Läs mer om Billackering →

Vad som avgör hur grovt apelsinskalet blir

Graden av apelsinskal styrs av ett samspel mellan lackens flyt, sprututrustningen och förhållandena i lokalen. Viskositeten är den enskilt viktigaste faktorn. En tunnare klarlack flyter ut lättare men riskerar att rinna på lodräta ytor, medan en tjockare blandning står kvar men behåller strukturen.

Munstyckets storlek i pistolen avgör droppstorleken, där ett finare munstycke ger mindre droppar som lättare smälter samman. Lufttrycket samverkar med munstycket och påverkar hur fint lacken finfördelas. Avståndet mellan pistol och plåt hålls oftast runt femton till tjugo centimeter, och ett jämnt avstånd ger jämn struktur över hela panelen.

Spruthastigheten och överlappet mellan dragen avgör hur mycket lack som byggs upp per svep. För lite material ger torr yta, för mycket ger rinningar. Temperaturen påverkar både flyttid och torktid, och de flesta klarlacker har ett rekommenderat intervall kring rumstemperatur.

Kallare plåt gör lacken trögare direkt vid anslaget. Härdarmängden i tvåkomponentslack styr hur snabbt ytan gelar och därmed hur länge dropparna kan flyta. Även baslacken under klarlacken spelar in, eftersom en ojämn eller för tjock baslack kan slå igenom som struktur.

Kulören har viss betydelse, då mörka och blanka färger avslöjar struktur tydligare än ljusa eller matta ytor. En matt lack döljer i praktiken lätt apelsinskal eftersom ytan ändå inte ska spegla. Slutresultatet är alltid en avvägning mellan flyt och risk för rinning.

En lackerare kalibrerar därför inställningarna efter färg, temperatur och panelens läge. Även lackfabrikatets egen kemi påverkar, då olika klarlacker flyter olika mycket vid samma inställning. En provbit sprutas ibland först för att läsa av hur materialet beter sig i lokalen just den dagen.

Hos JP Lackering i Jordbro anpassas dessa moment efter varje bils förutsättningar, med korta ledtider som en del av arbetssättet. I nästa avsnitt tar vi upp misstagen som gör strukturen värre.

Misstag som förvärrar apelsinskal i klarlacken

Det vanligaste misstaget vid apelsinskal är att försöka polera bort grov struktur utan att först slipa ytan plan. Polering tar bara bort de allra översta topparna, så en grov struktur blir blankare men fortfarande vågig. Ett annat misstag är att slipa för tidigt, innan klarlacken har härdat färdigt, vilket gör att slippappret smetar.

De flesta klarlacker behöver dygn snarare än timmar innan de tål våtslipning. Att ta i för hårt med grovt papper är också en fallgrop, eftersom djupa slipspår kan gå igenom klarlacken ner i baslacken. Då tvingas hela panelen läggas om.

En kontrollerad slipning börjar grovt bara om strukturen kräver det och avslutas med mycket fint papper innan polering. Många underskattar också dammet i lokalen. Ett enda korn som landar i våt lack bygger en liten knopp som ser ut som grov struktur men är ett inneslutet dammkorn.

Rengjord box, filtrerad luft och rena kläder minskar den risken. Fel förtunning eller för snål härdarmängd ger lack som gelar för snabbt, och då hjälper ingen sprutteknik. Att lackera i för kall lokal ger samma effekt.

Ännu ett misstag är att hoppa över avfettning, så att silikon eller vax finns kvar och ger små kratrar i ytan. En annan miss är ojämnt avstånd med pistolen, som ger blanka och matta fält om vartannat på samma panel. Slutligen är otålighet vid poleringen ett problem, eftersom för högt varvtal och torr rondell bränner klarlacken i stället för att jämna den.

Rätt väg är att arbeta stegvis, kontrollera ytan i ljus mellan varje moment och låta materialet härda enligt anvisning. Hos JP Lackering i Jordbro utförs slipning och polering inomhus, och kunden får besked om ytan behöver mer arbete. Nästa avsnitt reder ut vad du själv kan göra och var en lackerare behövs.

Läs mer om Billackering →

Slipa själv eller lämna bilen till en lackerare

Lätt apelsinskal går att förbättra själv med polering, medan grov struktur och omlackering hör hemma hos en lackerare. En hemmabilist med tålamod kan ta bort svag struktur på en frisk, härdad lack med finkorniga polermedel för hand eller maskin på lågt varvtal. Det förutsätter att klarlacken är tillräckligt tjock och att du testar på en liten yta först. Våtslipning är svårare, eftersom det kräver att du känner exakt hur mycket klarlack som finns kvar att arbeta i.

Slipar du igenom klarlacken syns baslacken som en matt fläck, och då återstår ny lackering av hela panelen. Där går den praktiska gränsen för de flesta privatpersoner. Att spruta ny klarlack eller lackera om en panel kräver spruta, härdplast och en dammfri, uppvärmd lokal.

Tvåkomponentslack innehåller isocyanater, som är hälsofarliga att andas in utan friskluftsmask och rätt ventilation. Det är huvudskälet till att sprutlackering görs i verkstad med utsug och skyddsutrustning. En lackerare kan också läsa av om strukturen sitter i klarlacken eller går djupare, vilket avgör hela åtgärden.

För dig innebär det att enklare uppfräschning av glansen ofta är ett rimligt hemmaprojekt. Ny lack, kulörmatchning och slipning av grov struktur lämnas däremot till verkstad. Ett mellanläge är att låta en lackerare slipa och polera en yta som redan är lackerad men blivit knottrig.

Tänk också på att en polering värmer ytan, och för en ovan hand är det lätt att bränna igenom en kant. Kanter och sarger har tunnast lack och slits snabbast. Hos JP Lackering i Jordbro söder om Stockholm görs den bedömningen vid en fri skadebesiktning, där ytan gås igenom innan något arbete påbörjas. Då vet du om ytan räcker att polera eller behöver läggas om. Sista avsnittet sammanfattar hur en knottrig yta blir jämn på en hellackering.

Från knottrig yta till jämn glans på en hellackering

En slät billack utan synligt apelsinskal är resultatet av rätt flyt när lacken läggs och rätt efterarbete när den härdat. Genom hela genomgången framgår att strukturen bestäms redan i sprutögonblicket och sedan finjusteras med slipning och polering. Vill du ha en jämn, spegelblank yta över hela bilen ger en hellackering mest kontroll över finishen.

Vid en hellackering läggs baslack och klarlack om på samtliga paneler samtidigt, vilket gör att struktur och glans blir lika över hela karossen. Det skiljer sig från en dellackering, där en enstaka panel ska matchas mot befintlig lack både i kulör och i ytstruktur. På en hel bil kan lackeraren dessutom arbeta igenom hela ytan i samma ljus och samma tempo.

Efter härdning våtslipas ytan vid behov och poleras upp till jämn glans innan bilen lämnas ut. Med en hellackering får du också chansen att byta kulör eller gå från blank till matt finish på en och samma gång. Eftersom hela bilen behandlas samtidigt slipper du en synlig gräns mellan omlackerad och gammal yta.

Det gör helheten mer sammanhållen än om paneler åtgärdas var för sig över tid. En bedömning på plats ger dig ett rakt besked om vad ytan behöver. För dig som stör dig på knottrig eller matt gammal lack är det ofta den åtgärd som verkligen rättar grundproblemet.

Hos JP Lackering i Jordbro utförs hellackering inomhus i verkstaden, med korta ledtider och kommunikation under arbetets gång. Färgen omfattas av ett års garanti, som gäller själva lackeringen och inte skador, rost eller stenskott. Ett bra nästa steg är att låta ytan bedömas vid en fri skadebesiktning, så att du får besked om polering räcker eller om en omlackering ger det jämna resultatet. Då bygger valet på hur bilens lack faktiskt ser ut, inte på en gissning.