Lacktyper på bil – baslack, klarlack och enskiktslack

Så byggs bilens lack upp i flera olika skikt

Bilens lack är sällan ett enda lager utan ett system av skikt som var för sig har en uppgift. Längst in sitter en grundfärg, ofta en elektrolytiskt pålagd primer som fäster mot plåten och bromsar rost. Ovanpå den ligger en fyllnadsprimer som jämnar ut småojämnheter och ger färgen ett stabilt underlag. Sedan kommer själva färgskiktet, och det är här lacktyperna skiljer sig åt.

I en tvåstegslack bär baslacken kulören och pigmenten, medan en klarlack ovanpå står för glansen och skyddet mot sol och väder. I en enskiktslack sitter kulör och glans i samma lager, vilket var vanligt på äldre bilar och på enklare enfärgade nyanser. Skillnaden märks tydligt vid en reparation.

En baslack kan sakna egen glans och ser matt ut innan klarlacken läggs, vilket förvirrar den som tror att färgen blivit fel. Tjockleken på hela uppbyggnaden ligger ofta runt 100 till 150 mikrometer, alltså tunnare än ett hårstrå. Varje skikt mäts i mikrometer och byggs upp i flera pass med mellanliggande torkning.

När du förstår ordningen blir det lättare att se varför en metalliclack alltid behöver klarlack och varför en repa ner till plåten kräver att hela systemet återuppbyggs. JP Lackering i Jordbro börjar med en fri skadebesiktning där uppbyggnaden på just din bil kartläggs innan arbetet planeras. Det avgör vilken metod och vilket material som passar, och hur lång tid lagningen tar.

En felbedömd lackuppbyggnad leder ofta till att färgen inte fäster eller att glansen skiljer sig mot intilliggande partier. På fabrik bränns lacken vid hög temperatur, medan en verkstadslack härdar vid lägre värme anpassad för bilens plast och elektronik. Färgdjupet i en metalliclack kommer av att ljuset studsar i både flagor och klarlack, inte av en enda tjock färg.

En enskiktslack är enklare att bättra men känsligare för blekning i solen, eftersom den saknar ett separat lager som tar upp solljuset. Därför sitter dagens effektkulörer alltid under en klarlack som möter solens slitage först.

Från grundfärg till klarlack – så läggs lagren

Lackeringen går till i en bestämd ordning där varje lager får torka innan nästa läggs. Först rengörs och slipas ytan så att den blir fri från fett och gammal glans. Skadade partier spacklas och slipas plana, och blanka ytor mattas så att färgen får fäste.

Därefter läggs grundfärg och en fyllnadsprimer som slipas ner till en jämn bas. Baslacken sprutas sedan i flera tunna pass, ofta två till tre, tills kulören täcker helt. Moderna baslacker är oftast vattenburna, vilket sänker lösningsmedelshalten och kräver kontrollerad luftcirkulation för att torka.

När baslacken är matt och torr läggs klarlacken, som ger glansen och binder ihop ytan. Klarlacken är i regel en tvåkomponentslack där en härdare blandas in strax före sprutning. Härdaren gör att lacken tvärbinder kemiskt och blir motståndskraftig mot sol och tvättkemi.

Hela momentet sker i en sprutbox med filtrerad luft och styrd värme, eftersom damm och temperatur avgör hur slät ytan blir. Torkningen påskyndas med värme, och en genomhärdning fortsätter i timmar efter att bilen tagits ut. Vid metalliclack är ordningen extra viktig, eftersom metallflagorna måste ligga jämnt under klarlacken för att ljuset ska brytas rätt.

En matt yta får sin dova finish genom en särskild matt klarlack, inte genom att glansen slipas bort. JP Lackering utför alla dessa steg i verkstaden i Jordbro och håller dig informerad under arbetets gång. Korta ledtider bygger på att förbehandling, sprutning och torkning planeras i följd utan onödiga glapp.

Mellan varje pass krävs en avdunstningstid, en så kallad flash-off, innan nästa lager läggs. Klarlacken sprutas ofta i två våta pass för att bygga tillräcklig tjocklek. I sprutboxen höjs värmen efter sista passet, ofta till runt 60 grader under en halvtimme, för att driva ut lösningsmedel och starta härdningen. Först efter den styrda bränningen tål ytan lätt beröring, medan full reptålighet dröjer några dygn.

Läs mer om Billackering →

Enskiktslack eller baslack – vad som påverkar valet

Valet mellan enskiktslack och en tvåstegslack styrs av bilens ålder, kulör och hur ytan ska se ut. Enfärgade nyanser utan metalliceffekt kan läggas som enskiktslack, där färg och glans kommer i samma pass och arbetet blir kortare. Metallic-, pärlemor- och matta kulörer kräver däremot baslack med klarlack, eftersom effekten sitter i hur ljuset bryts genom skikten.

Materialvalet påverkar både tid och slutresultat. En tvåkomponents klarlack kostar mer i material och kräver härdning, men står emot väder och tvätt bättre än en enkel enskiktslack. Vattenburen baslack är standard på nyare bilar och matchar de kulörkoder tillverkarna anger.

Färgkoden, som sitter på en dekal i motorrummet eller i dörrkarmen, avgör vilken blandning som ska matchas fram. Storleken på partiet spelar också in. En hel dörr eller ett helt skärmparti tar mer material och torktid än ett litet stenskott.

Ju fler skikt en kulör kräver, desto längre blir genomloppstiden, eftersom varje lager ska torka innan nästa läggs. En metalliclack med extra effektpigment behöver fler pass än en slät svart enskiktslack. Även underlaget styr metoden.

Rost eller gammal, släppande lack måste bort innan ny färg läggs, annars fäster inte systemet. Svåra kulörer som trestegs pärlemor kräver en provlackering på en testplåt innan bilen sprutas, vilket lägger till tid. Aluminiumdetaljer behöver en annan grundfärg än stålplåt för att färgen ska fästa.

Plaststötfångare kräver dessutom en särskild primer och ibland en mjukgörande tillsats så att lacken inte spricker när plasten böjer sig. Även den befintliga lackens ålder påverkar matchningen, eftersom en originalkulör bleknar olika mycket på tak och sidor. JP Lackering i Jordbro går igenom kulör, uppbyggnad och skadans omfattning vid den fria skadebesiktningen och lämnar besked om metod och tid innan arbetet startar. Då kan du väga en snabbare enskiktslackering mot en mer väderstabil uppbyggnad med klarlack redan från början.

Vanliga misstag när lacktyperna blandas fel

Det vanligaste misstaget är att lägga fel lacktyp på ett underlag som inte förberetts för den. En klarlack som sprutas på en yta utan baslack får ingen kulör att binda mot, och en baslack utan klarlack står oskyddad och matt. Att bättra en metalliclack med en enkel burkfärg ger nästan alltid en fläck som syns, eftersom effektpigment och glansdjup inte stämmer.

En annan fallgrop är att spruta ny lack ovanpå gammal, släppande färg. Om den gamla klarlacken redan flagar fäster inte det nya skiktet, och släppet fortsätter under den färska ytan. För tjocka lager är ett återkommande fel.

När baslacken läggs för vått eller klarlacken för tjockt bildas rinningar eller så kallad apelsinhud, en ojämn struktur som måste slipas och läggas om. Fel torktid mellan skikten ger kvarvarande lösningsmedel som senare bubblar upp. Många underskattar också dammets roll.

En enda partikel som fastnar i den våta klarlacken syns som en nagg och kräver polering eller omläggning. Temperatur och luftfuktighet påverkar hur lacken flyter ut, vilket är skälet till att sprutning sker i en styrd box och inte utomhus. Att matcha kulören mot fel färgkod är ett misstag som märks först när ytan torkat.

En snarlik nyans kan skilja tillräckligt för att ett helt parti ska se avvikande ut i dagsljus. Att slipa igenom klarlacken ner till baslacken är ett vanligt nybörjarfel som tvingar fram en ny färgomgång. Rester av silikon eller vax på ytan ger så kallade fiskögon, små kratrar där lacken drar ihop sig.

Fel slippapper kan lämna repor som syns genom den nya lacken när ljuset faller snett. Att hoppa över avfettning innan sprutning är en av de vanligaste orsakerna till dålig vidhäftning. JP Lackering i Jordbro minskar risken genom att kartlägga uppbyggnad och kulör vid den fria skadebesiktningen och genom att hålla dig uppdaterad under arbetet, så att fel upptäcks innan lacken härdat.

Läs mer om Billackering →

Bättra själv eller lämna lacken till en verkstad

Mindre lackskador kan bättras hemma, medan större arbeten och effektkulörer hör hemma i en verkstad. En liten stenskottsprick i en enfärgad enskiktslack går ofta att fylla med bättringsfärg och en fin pensel, om du rengör och avfettar först. Resultatet blir sällan helt osynligt, men det bromsar rost och duger på undanskymda ytor. Så snart skadan sitter i en metallic- eller mattlack blir hembättring svår, eftersom baslack och klarlack ska läggas i rätt ordning och matchas mot färgkoden.

Utan sprutbox samlar den våta lacken damm, och utan härdare når klarlacken inte sin fulla motståndskraft. Kulörmatchning för hand träffar sällan rätt nyans, och skillnaden syns tydligt i dagsljus. Större partier som en hel dörr, ett skärmparti eller en huv kräver avmaskning, jämn sprutning och kontrollerad torkning för att glansen ska bli enhetlig.

Där blir gränsen till en verkstad tydlig. En felaktig egen lagning kan dessutom fördyra en senare omlackering, eftersom den gamla färgen kan behöva slipas bort helt. JP Lackering i Jordbro tar emot både privatpersoner och företag och gör arbetet i verkstaden söder om Stockholm.

Företaget innehar F-skatt och lämnar ett års garanti på färgen, som dock inte gäller vid skador, rost eller stenskott. Att spruta tvåkomponents klarlack hemma innebär också en hälsorisk, eftersom härdaren innehåller isocyanater som kräver friskluftsmask och god ventilation. Utrustning som kompressor, sprutpistol och sprutbox kostar mer än många enstaka lagningar är värda.

För en enda liten skada väger tiden och materialet sällan upp mot ett verkstadsbesök. Gränsen går ofta vid hur synlig ytan är och hur exakt kulören måste matcha mot resten av bilen. Vid den fria skadebesiktningen får du besked om en skada går att bättra eller om ett helt parti behöver läggas om, så att du kan väga tid och material mot resultatet.

Rätt lackuppbyggnad inför en hellackering

Rätt lackuppbyggnad avgör hur en hellackering ser ut och håller över tid. När hela bilen lackeras om byggs systemet upp från grunden med primer, baslack och klarlack, eller som enskiktslack om kulören tillåter. Det ger ett tillfälle att lägga en enhetlig yta utan de färgskillnader som uppstår när enskilda partier bättrats genom åren.

Inför en omlackering är det värt att bestämma om bilen ska behålla sin ursprungliga kulör eller byta färg, eftersom ett färgbyte påverkar dolda ytor som dörrkarmar och trösklar. En metallic- eller mattfinish ställer högre krav på jämn sprutning än en enfärgad enskiktslack, och det styr både tid och förarbete. Underlaget måste vara fritt från rost och släppande gammal färg innan den nya lacken läggs, annars fäster inte skikten.

En genomtänkt uppbyggnad från start minskar risken för klarlackssläpp och ojämn glans senare. Du får också ett mer förutsägbart resultat när samma material används över hela karossen. JP Lackering i Jordbro utför hellackering i verkstaden söder om Stockholm och går igenom kulör, uppbyggnad och skadeläge vid en fri skadebesiktning innan arbetet planeras.

Korta ledtider och besked under arbetets gång gör att du vet vad som händer i varje steg. Med rätt lacktyp och rätt förarbete håller den nya ytan bättre och blir lättare att underhålla. Ett färgbyte ska dessutom anmälas så att bilens registreringsbevis stämmer med den nya kulören.

En hellackering i verkstad ger också tillfälle att åtgärda rost och stenskott innan den nya ytan läggs, så att skador inte fortsätter under lacken. Planera gärna in arbetet när bilen kan stå inne några dagar för torkning och genomhärdning. Rätt materialval redan från start sparar också tid vid framtida bättringar och lagningar. Om din bil närmar sig en omlackering är en hellackering med genomtänkt skiktuppbyggnad vägen till en enhetlig yta.