Vattenburen billack eller lösningsmedelsbaserad lack

Så fungerar vattenburen och lösningsmedelsbaserad lack

Vattenburen billack betyder att baslacket bär sina pigment i vatten i stället för i organiska lösningsmedel. Skillnaden ligger i bärvätskan, alltså vad som håller färgpigment och bindemedel flytande fram till att lacket torkat. I ett lösningsmedelsbaserat system löses bindemedel och pigment i thinner och andra flyktiga ämnen som avdunstar när lacket härdar.

I ett vattenburet system står vatten för merparten av avdunstningen, även om en mindre andel lösningsmedel finns kvar för att styra flödet. För dig som jämför de två handlar valet sällan om färgen du ser, utan om hur lacket beter sig under påläggning och torkning. Baslacket ger kulör och effekt, exempelvis metallic, medan ett klarlackskikt läggs över och står för glans och skydd.

Den uppbyggnaden är densamma oavsett bärvätska, vilket är en vanlig källa till missförstånd. Många tror att hela lacksystemet byter karaktär, men i praktiken är det främst baslacket som gått från lösningsmedel till vatten. Klarlacken över är i de flesta fall fortfarande ett tvåkomponentssystem med härdare.

Hos JP Lackering i Jordbro söder om Stockholm byggs lacken i lackbox, där baslack och klarlack läggs i separata moment. Att förstå lagren gör det lättare att tolka vad en lackverkstad menar när den beskriver ett arbete. Det hjälper också när du läser en offert och vill veta vad som ingår i en hel- eller dellackering.

Ett enstegssystem, där kulör och skydd finns i samma lack, förekommer främst på äldre bilar och enfärgade nyttofordon. Moderna personbilar lackeras i regel i tvåstegssystem med separat baslack och klarlack. Ett vattenburet baslack innehåller ofta en liten andel lösningsmedel, i storleksordningen runt en tiondel, för att styra utflytningen.

Resten av bärvätskan är vatten, som måste ut ur skiktet innan klarlacken läggs. Den som förstår att kulören sitter i ett tunt baslack ser också varför förarbetet under lacken är avgörande.

Från avfettning till klarlack i lackboxen

En lackering byggs upp i tre huvudskikt oavsett om baslacket är vattenburet eller lösningsmedelsbaserat. Första steget är förbehandling, där ytan avfettas, slipas och rengörs så att lacket får fäste. Skadad plåt spacklas och slipas plan innan grundfärg läggs.

Grundfärgen, ofta kallad primer eller filler, bygger ett jämnt underlag och kan slipas ned till exakt form. Därefter läggs baslacket som ger kulör och eventuell effekt, exempelvis metallic eller matt yta. Ett vattenburet baslack läggs vanligen i två till tre tunna dimskikt med mellanliggande avdunstning.

Eftersom vatten avdunstar långsammare än thinner används luftrörelse eller värme i lackboxen för att driva ut fukten mellan skikten. Ett lösningsmedelsbaserat baslack flashar snabbare av sig själv, men kräver god ventilation på grund av ångorna. När baslacket är matt och torrt läggs klarlacken, som nästan alltid är ett tvåkomponentssystem med härdare.

Klarlacken tvärbinder kemiskt och står för glans, hårdhet och skydd mot sol och tvättkemikalier. Hela systemet härdar sedan, ibland med förhöjd temperatur i boxen för att korta torktiden. Hos JP Lackering sker samtliga moment inne i verkstaden i Jordbro, och du får löpande återkoppling under arbetet.

Att arbeta i sluten box håller damm borta och ger ett jämnt klimat för avdunstning. Ordningen mellan skikten är densamma för båda systemen, men tempo och torkteknik skiljer sig åt. Innan baslacket läggs maskeras rutor, lister och partier som inte ska målas.

Ytan torkas av med en klibbduk som fångar sista dammet direkt före sprutning. Antalet baslackskikt beror på kulörens täckförmåga, där starka röda och gula toner ofta kräver fler skikt. Mellan varje skikt får lacket flasha av, alltså avdunsta tills ytan blir matt.

En härdningscykel i box ligger ofta runt 60 grader i ungefär en halvtimme för tvåkomponentsklarlack. Först efter full härdning kan bilen poleras och lämnas ut.

Läs mer om Billackering →

Torktid och utsläpp med vattenburen billack

Torktid, utsläpp och beteende under påläggning skiljer systemen mest i det praktiska arbetet. Torktiden styrs av bärvätskan, eftersom vatten avdunstar långsammare än de flyktiga ämnena i ett lösningsmedelsburet baslack. Därför använder de flesta lackboxar luftförflyttning och värme för att skynda på avdunstningen från ett vattenburet skikt.

Utsläppen av flyktiga organiska ämnen, ofta förkortat VOC, är den andra stora skillnaden. Sedan EU:s regler kring lackprodukter för fordonsreparation trädde i kraft 2007 har mängden lösningsmedel i baslack begränsats hårt. Det är huvudorsaken till att vattenburet baslack blivit standard i branschen.

Klarlacken påverkas mindre av reglerna och är fortfarande i regel lösningsmedelsburen och tvåkomponent. Temperatur och luftfuktighet i verkstaden påverkar ett vattenburet baslack mer, vilket gör ett stabilt boxklimat viktigt. Kulörmatchning spelar också in, eftersom metallicpartiklar lägger sig något olika beroende på hur baslacket flödar.

Hållbarheten på det färdiga lacket avgörs främst av klarlacken och av förbehandlingen, inte av vilket baslack som ligger under. Ett väl pålagt vattenburet system håller lika länge som ett äldre lösningsmedelsburet, förutsatt att skikten byggts rätt. Materialåtgång och pris ligger nära varandra, även om vattenburna produkter kan kräva mer torkutrustning.

Hos JP Lackering i Jordbro lämnas ett års garanti på färgen, som dock inte gäller skador, rost eller stenskott. Den avgränsningen speglar att lacket skyddar mot slitage men inte mot yttre åverkan. Sprututrustningen skiljer sig också, eftersom vattenburet baslack ofta kräver särskilda munstycken och lufthättor.

Glansnivån bestäms av klarlacken, där en matt yta kräver en matt klarlack i stället för blank. Färgvalet i sig, exempelvis metallic eller enfärgat, påverkar hur många skikt som behövs. Skador i plåten som måste riktas eller spacklas förlänger arbetet före lackeringen. Ju större yta och ju fler paneler, desto mer material och torktid går åt.

Vanliga misstag som ger dålig vidhäftning

De vanligaste misstagen vid ommålning handlar om förbehandling och torkning snarare än om själva färgvalet. En yta som inte avfettats ordentligt ger dålig vidhäftning, och lacket kan släppa eller bubbla efter en tid. Att slipa för grovt eller för fint stör också fästet mellan skikten.

Ett vanligt fel är att lägga baslacket för tjockt i ett enda drag, vilket ger rinningar och ojämn metallic. Vattenburet baslack är känsligt för fukt i luften, och för hög luftfuktighet kan ge blek eller flammig kulör. Att inte låta vattnet avdunsta mellan skikten är en annan fallgrop, eftersom klarlack över fuktigt baslack kan bli grumligt.

På klarlacken uppstår apelsinskal om trycket eller avståndet vid sprutning är fel. För lite härdare i tvåkomponentsklarlacken ger en yta som aldrig blir riktigt hård. Damm i luften fastnar i den våta lacken och syns som små korn, vilket är skälet till att arbetet sker i sluten box.

Att måla i för kallt utrymme förlänger torkningen och kan störa tvärbindningen i klarlacken. Ett annat misstag är att maskera slarvigt, så att kanter mot lister och rutor blir ojämna. Många underskattar också vikten av rätt grundfärg på plast, aluminium och plåt, som beter sig olika.

Hos JP Lackering görs en fri skadebesiktning innan arbetet, vilket fångar underliggande skador som annars kan störa lacket. Silikonrester från vax eller olja ger kratrar i lacken, ofta kallade fisheyes, om ytan inte rengjorts rätt. Att lackera direkt i solljus värmer plåten och kan låsa in lösningsmedel som senare bubblar.

Fel härdare eller thinner till klarlacken stör tvärbindningen och ger en mjuk yta. Att inte mellanslipa gammal klarlack före ny lack försämrar fästet mellan skikten. Genom att bygga skikten i rätt ordning och tempo undviks de flesta av dessa problem redan från start.

Läs mer om Billackering →

Vattenburen lack hemma eller hos en lackverkstad

Gränsen mellan att lacka själv och att lämna in går vid utrustning, utrymme och vad ytan kräver. Mindre bättringar, som ett litet stenskott eller en repa i klarlacken, kan en van bilägare åtgärda med bättringslack hemma. För en hel dörr, en skärm eller en hel bil krävs däremot dammfri box, rätt sprututrustning och kontrollerad torkning.

Vattenburet baslack ställer högre krav på luftrörelse och temperatur än vad en garageuppfart klarar. Utan box fastnar damm i lacken och kulören riskerar att bli ojämn, särskilt vid metallic. Kulörmatchning är svår att göra på egen hand, eftersom samma färgkod kan variera med bilens ålder och tidigare lackering.

En verkstad använder mätinstrument och provbleck för att pricka rätt nyans innan baslacket läggs på bilen. Hantering av härdare och lösningsmedel kräver dessutom ventilation och skyddsutrustning som sällan finns hemma. För plåtskador, rost eller krockskador behövs riktbänk och plåtarbete innan lackeringen ens börjar.

Det är arbete som är svårt att utföra utan vana och rätt verktyg. En rimlig tumregel är att sköta små kosmetiska bättringar själv och lämna större ytor och färgbyten till en verkstad. Hos JP Lackering i Jordbro utförs allt arbete inne i verkstaden, och du får återkoppling under tiden bilen står inne.

Att väga tidsåtgång, resultat och risk mot varandra gör beslutet tydligare. Isocyanater i tvåkomponentslacken är luftvägsirriterande och kräver friskluftsmask vid sprutning. Den utrustningen och en ventilerad box är dyr att skaffa för ett enstaka arbete.

Vid försäkringsskador och krockskador behövs dessutom dokumentation och plåtarbete som en verkstad hanterar. Även ett färgbyte, där bilen får en ny kulör, kräver att dolda ytor som dörrkarmar täcks in. Kostnaden för en fungerande hemmauppställning överstiger ofta priset för att lämna in en enstaka panel. För en jämn yta över hela bilen väger fackmässig utrustning ofta tyngst.

Så väljer du lack inför en hellackering av bilen

Valet mellan vattenburen och lösningsmedelsbaserad billack handlar till slut om process, inte om synligt resultat. Baslacket är i de flesta fall vattenburet av miljöskäl, medan klarlacken över fortfarande oftast är lösningsmedelsburen och tvåkomponent. För dig som bilägare betyder det att du sällan behöver välja system, utan snarare förstå hur skikten byggs och torkas.

Det viktigaste för slutresultatet är förbehandling, rätt kulörmatchning och ett väl pålagt klarlackskikt. En verkstad som arbetar i sluten box kan styra torkning och damm oavsett vilket baslack som används. När du planerar en hellackering av bilen är det värt att fråga hur förbehandlingen går till och hur lång torktid som gäller.

Vid en hellackering läggs ny kulör över hela karossen, vilket ställer krav på jämn påläggning och matchade skikt. En dellackering följer samma princip men begränsas till enstaka paneler, där övergången mot gammal lack ska bli osynlig. Båda arbetena bygger på samma lageruppbyggnad som beskrivits ovan.

Hos JP Lackering i Jordbro söder om Stockholm görs allt i verkstaden, med fri skadebesiktning innan start och ett års garanti på färgen. Du får löpande återkoppling medan arbetet pågår och korta ledtider när bilen väl står inne. Nästa steg är att ta fram bilens färgkod och beskriva skadan eller önskemålet inför en offert.

Inför en hellackering är det bra att veta att hela ytan slipas och byggs upp på nytt, vilket ger jämn kulör över karossen. En dellackering passar när bara en eller ett par paneler är skadade och kostnaden ska hållas nere. Ett färgbyte räknas som en större åtgärd, eftersom även partier bakom lister och lock ska täckas.

Bilens färgkod sitter oftast på en dekal i motorrummet, på dörrstolpen eller under bagagegolvet. Med rätt förarbete och ett genomtänkt lacksystem håller resultatet i många år.